Vad är kvalitetslitteratur?

Jag har precis hittat en intressant, om än inte helt ny diskussion på Bokhora. Johanna Lindbäck skrev ett inlägg om populära och kritikerrosade böcker hon inte gillar, vilket startade en debatt om vad som egentligen är bra och dåliga böcker. Bra och dåligt är också temat Bokhoras bokpodd nummer elva, som gästas av Ingerun från bloggen Boktjuven och DN-kritikern Jonas Thente. De kommer båda två med mycket intressanta inlägg i debatten, diskussionerna är spännande och det är modigt av Bokhora att ta upp ett ämne som väcker så starka känslor hos många. Ändå får jag känslan av att man går som katten runt het gröt kring den viktigaste frågan i sammanhanget; vad är egentligen kvalitet?

Det här är något som jag funderar mycket på i mitt dagliga jobb. Jag arbetar med att hjälpa företag och organisationer att förbättra just sin kvalitet, både kvaliteten i deras arbetsprocesser och i det de levererar. Ibland gör jag det som forskare och ibland som utbildare. Jag har träffat mängder av människor som ägnat större delen av sina yrkesverksamma liv åt att utforska begreppet kvalitet. Om det är en enda sak jag har lärt mig så är det detta: det finns aldrig någonting sådant som absolut kvalitet. Alla meningsfulla svar och diskussioner börjar med att definiera vad man menar med kvalitet, kvalitet för vem och i vilket sammanhang.

Låt mig ta ett konkret exempel. När man frågar människor vad som är ”bra kvalitet” på en fysisk produkt brukar de flesta säga att det är viktigt att produkten inte går sönder. Prylen ska hålla, det är bra kvalitet. Nuförtiden finns oerhört avancerade material. Det finns både keramiska material och plaster som klarar enormt stora påfrestningar och som inte bryts ner nämnvärt över tid. Vi träffar sällan på dem, men de används till exempel i rymdindustrin. Om man valde att tillverka till exempel en trädgårdsstol i ett sådant material med en dyna av kevlar (används till exempel i skottsäkra västar) skulle den bli osannolikt hållbar. Den skulle inte bli spröd av att stå i solen, den skulle inte få några märken från den där kvällen när grillen välte över den och dynan skulle inte blekas i solen. Ändå skulle ingen tänka på den som den bästa trädgårdsstolen, inte ens om den hade en garantisedel som lovade att den kommer se likadan ut om 350 år. Den skulle nämligen kosta flera hundra tusen kronor, trots att den skulle se ut som en vanlig trädgårdsstol från Rusta. Man kanske inte skulle kunna säga att en sådan stol är av dålig kvalitet, men den är definitivt fel i sitt sammanhang.

Samma sak gäller för litteraturen, vad som är kvalitet och inte är olika vid olika tillfällen. De element som bidrar till att bygga upp kvaliteten, som ÄR kvaliteten i en viss text, skulle vara helt fel på ett annat ställe. Till exempel skulle den detaljrikedom som kännetecknar James Joyes’ Odysseus och Karl Ove Knausgårds Min kamp  vara helt malplacerad, för att inte säga dålig, om den helt plötsligt dök upp i Hemmingways avskalade prosa. Eftersom exakt samma ordvändningar kan vara bra ibland och dåliga ibland är det lätt att fastna i subjektiva åsikter om enskilda stilgrepp. Gillar vi att läsa om hur Karl Ove Knausgård köper två påsar chips, eller gör vi det inte?

Har man väl börjat prata om subjektiva åsikter blir det enda sättet att avgöra vad som är kvalitet och inte att tillämpa ”decision by authority”. Det innebär att istället för att prata om vad som är kvalitetslitteratur på ett objektivt plan bestämma vilka som är bäst lämpade att bedöma det, och sedan låta deras åsikter fälla avgörandet. (Om en professor i litteraturvetenskap säger att den här boken är bra så är den bra.) Ett sådant förhållningssätt behöver inte vara fel, särskilt inte när det rör något så svårgreppbart som litteratur. Jag tycker till exempel, precis som Ingerun, att det är helt rimligt att en välmeriterad och erfaren jury delar ut litterära priser.

Problemet uppstår när ”decision by authority” blir det enda sättet att närma sig frågan om vad som är kvalitetslitteratur, och det är det som Ingerun vänder sig emot. När vi enbart förlitar oss på ”decision by authority” fråntar vi outbildade eller självlärda personer rätten att föra den typen av resonemang. Varje diskussion om litteratur riskerar att åtminstone delvis handla om vem av debattörerna som är mest ”meriterad” och vars åsikter därför väger tyngst. På så vis kommer vi ännu längre bort från det vi egentligen vill diskutera; själva litteraturen.

En annan nackdel med en sådan kvalitetsdefinition är att vi inte sporras att utmana våra egna preferenser och erfarenheter som läsare. Om diskussionen uteslutande handlar om subjektiva åsikter är det lätt att bara konstatera att vi inte är överens och sedan släppa det. Om man istället antar att det finns något mer substantiellt som man skulle kunna prata om (vilket jag tror att det gör) blir det möjligt att se orsaker till varför man gillar eller inte gillar vissa böcker. Det blir möjligt att hitta vägar in i sådant som tidigare legat utanför ens litterära bekvämlighetszoon. Jonas Thente berör den här problematiken i Bokhoras bokpodd nummer elva. Han berättar att när han recenserar böcker försöker han hela tiden sätta den aktuella boken i ett sammanhang, till exempel genom att jämföra med ett helt författarskap eller litterära strömningar. Först när han gör det kan den som sedan läser recensionen avgöra om han eller hon kanske skulle uppskatta boken. Att skriva att boken berörde Jonas Thente skulle inte säga något mer än just precis det; att boken berör Jonas Thente.

Det finns många möjliga definitioner av begreppet kvalitetslitteratur. I Bokhoras bokpodd pratar man till exempel om böcker som håller över tid. Andra möjliga definitioner skulle kunna vara böcker som är nyskapande, som bidrar till att driva litteraturhistorien framåt eller träffsäkert speglar en viss tid. Kanske är litterär kvalitet också att lyckas med sin föresats – att boken förmedlar det som författaren ville eller verkligen lyckas nå en tilltänkt målgrupp. Å andra sidan finns det exempel på författare som försökt med något, men istället lyckats med något helt annat. Till exempel kämpade Michael Ende hela sitt liv för att slå igenom som dramatiker samtidigt som han, liksom i förbifarten, skrev de fantastiska barnböckerna Den oändliga historien och Momo eller kampen om tiden, som otvivelaktigt måste kallas kvalitetslitteratur.

Jag vet inte alla gånger vad jag själv menar med kvalitetslitteratur. Jag har vid olika tillfällen syftat på alla de ovan nämnda definitionerna, och säkert fler. Men så länge vi inte börjar med att definiera vad vi menar med kvalitet i just det här samtalet kommer vi garanterat att prata om olika saker. Därför kan vi inte heller komma fram till de riktigt intressanta diskussionerna.

8 reaktioner på ”Vad är kvalitetslitteratur?

  1. Jag tycker du sammanfattar det bra och tar upp en viktig punkt här. Kvalitet är olika beroende på sammanhang, avsikt och vem man frågar. Och jag tycker nog att litteraturkritikerna inte ALLTID är de bäst lämpade att avgöra det. Det behöver inte vara ett definitivt, allt uteslutande svar.

    • Självklart måste man försöka. Jag kom ju med några olika förslag i själva inlägget. Det jag menar är att jag tror att man kan ha olika definitioner vid olika tillfällen, och att det skulle vara helt ok, men att man i så fall måste vara överens om vad man menar i varje given situation. Vad tycker du vore en bra definition?

  2. Det är väl någonstans här man börjar dela ut priser i ”mest lästa bok genom seklet”, ”mest översatta”, ”mest uppskattade av just den här läsarskaran”, ”mest inflytelserika”, ”mest miljövänliga”, ”mest utforskande”, ”mest banbrytande”, ”mest galna…” Sådana saker som, i viss mån, går att mäta. Är en bok översatt till många språk bör det ju tala för att den har kvaliteter nog att fungera i många länder, tex. Å andra sidan kanske den upplevs som mossig om något decennium. Alltså inte så bra kvalitet om man tänker att den inte håller i längden. Som rymdstolen skulle göra.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s