För första gången på mer än en vecka har jag skrivit lite. Inte särskilt mycket, men det gör ingenting. Det blev inte heller riktigt vad jag trott att det skulle bli, men det gör ingenting det heller. Kanske är det till och med bra. Men det som jag är mest glad över är att det var roligt.
Nu kanske det låter som om det aldrig brukar gå en vecka utan att jag skriver. Det är inte sant, det händer rätt ofta. Däremot är jag inte van att fullständigt tappa kontakten med orden på det sätt jag beskrev i ett tidigare inlägg. Det är jag inte van vid. Även om jag förstår att det nog är en helt naturlig reaktion efter att ha slutspurtat ett skrivprojekt när det egentligen inte fanns någon tid att slutspurta på, så är det ändå lite läskigt. Därför är jag glad åt att det trots allt kom några små ord idag.
![20130805_093626[1]](https://lugndetordnarsig.files.wordpress.com/2013/08/20130805_0936261.jpg)
Lugn. Det ordnar sig. 
Ja fasen, att tappa orden, nä det är inget kul. När det liksom är det man har. Vad ska man göra utan ord?
Vänta kanske?
Annars kan man alltid låna någon annans ord och sätta citattecken omkring. Ty i slutändan så brukar ju det mesta ha sagts tidigare och då är det ju lika bra att passa på att lyfta upp det som man tycker låter bra.
Visst är det så, men då blir det genast någonting annat. Mycket är redan sagt och skrivet, ändå är vi många som fortfarande försöker skriva något nytt. Skulle vi lika gärna kunna låta bli? Kanske. Å andra sidan tyckte Amerikanska patentverkets chef Charles Duell att man borde lägga ner verksamheten 1899 eftersom ”alla tänkbara uppfinningar redan är gjorda”. Å tredje sidan tycker jag att det ligger mycket i vad John Donne sa: ”ingen människa är en ö, hel och fullständig i sig själv.” Med andra ord, ingenting är helt och hållet nytt, vare sig texter eller tekniska uppfinningar. De kommer alla till i ljuset av det som funnits tidigare och det som finns runtomkring.
Hurra för orden! Även om de inte var i den mängd du brukar skriva, är det ett gott tecken på att du kommer igång igen 🙂 Snart skriver du precis som du brukar igen.
Ja, jag hoppas ju det. Tack för uppmuntran och ursäkta att jag inte svarade tidigare, din kommentar försvann i teknikdjungeln…
Instämmer med hurraropen ovan. Är det ett nytt projekt du påbörjat eller filar du lite på det ”gamla”? hur som helst, härligt att du är igång igen!
Tack!
Det är ett nytt projekt, eller kanske inget särskilt projekt alls. Jag har bestämt mig för att inte fundera så mycket över det just nu utan bara skriva det som känns kul. 🙂
Lite är bättre än inget, och bara för att man inte skriver betyder det inte att texten inte finns där.
Av olika anledningar så är det inte alltid att man orkar/känner för att skriva och när det händer mig så låter jag bli.
Det ska man inte ha dåligt samvete över. Skrivandet som du säger ska vara lustfyllt och roligt.
Det kanske blir att man tappar orden efter ett maraton men det är kanske hjärnan som startar om och det lämnar en känsla av tomhet. Men de finns där och snart kommer orden flöda ner på pappret 🙂
Tack för alla uppmuntrande ord! Ja, att det är roligt är verkligen det viktigaste av allt. 🙂
Skönt att du kan skriva medan du väntar på respons på ditt färdiga, fina manus. Får man för övrigt ställa frågan om du kommer gå något på bokmässan?
JA! Jag ska på bokmässan, fast bara en dag, fredagen. Kommer du att vara där då? Det vore jättekul att ses och säga hej på riktigt! 🙂
Det ska bli så roligt, jag har konstigt nog (!!!) aldrig varit där förut, det har liksom aldrig funkat, men nu ska jag gå tillsammans med några i min skrivgrupp. Och sedan ska vi ha skrivträff lördag-söndag. Det ska bli fantastiskt (och sen kommer alla vara helt utpumpade på måndagen efter…).