Att skriva långt eller kort

Jag har ju bestämt att jag inte ska bestämma vad mitt nästa skrivprojekt ska bli riktigt än, men det betyder inte att jag inte funderar. Det gör jag. Jag funderar en hel del. Jag längtar efter att skriva en längre sammanhållen text nu efter novellerna. Jag skulle vilja skriva en roman. Ändå är de flesta idéer jag får (och som jag också längtar efter att ta itu med) sådana som nog kommer att bli korta texter och jag kan inte låta bli att undra vad det beror på.

I våras skrev jag ett inlägg om hur skrivplatsen påverkar själva texten. Kanske är det samma sak som händer nu, fast i större skala. Att min skrivsituation och hur livet runt omkring ser ut påverkar vilka idéer jag får, som om jag censurerar mig själv och bara släpper fram idéer som känns möjliga att genomföra. Jag lever som om jag ville skriva kortare texter, men jag vill skriva en roman. Också. Den naturliga följdfrågan blir om jag helst vill ändra på hur jag lever eller på vad jag drömmer om att skriva. Skönt att slippa välja väg än på ett litet tag. Jag skriver lite här och lite där och så får jag se vad det blir.

2013-08-15 06.56.40

4 reaktioner på ”Att skriva långt eller kort

  1. Det är väl perfekt egentligen. Att få känna sig fram och se vad det blir. Långt eller kort. Det är ju ändå rätt maffigt när man väl bestämt att nåt ska bli en roman, för då ska den där idén bära hela vägen. En novell kan ju visa sig vara nåt mer också, att den växer från det man tänkt för att det fanns mer. Så kör på du, med att låta texterna bestämma vart du är på väg.

    • Jo, det är perfekt, åtminstone just nu och ett litet tag. Men så småningom ska jag bestämma mig. Det är så med mig nämligen att om jag inte har en plan så blir det inte särskilt mycket gjort. Alltså måste jag ha en plan. Men en sådan går det ju alltid att ändra på. Det är det fina med planer. 🙂

  2. Kanske är det så att vi helt enkelt har olika talanger? Vissa är mer av romanförfattare, medan andra är mer av novellister. För att förenkla det jag tänker på lite.
    Jag har varit tvungen acceptera att jag nog är bättre i det kortare formatet, men man ska ju aldrig säga aldrig! Det kan fortfarande hänga samman med den massiva skrivblockering jag har varit i och nog inte kommit helt ur ännu.
    Jag kan läsa och skriva igen, men min fantasi är… tja… i bottenläge oftast.

    • Delvis är det nog så. Någonting som jag tror att jag aldrig kommer kunna ändra på är att jag skriver rätt långsamt. Några tio sidor om dagen blir det liksom inte för mig, under några omständigheter. Och det innebär ju att om jag ska kunna skriva långt, då krävs istället mycket tid. Men annars tror jag att jag skulle kunna.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s