Illusionen är bruten

Min novellsamling är höst. Alla novellerna utspelar sig på hösten, och de genomsyras alla av de speciella stämningar som åtminstone jag förknippar starkt med hösten. Fram tills för en vecka sedan var det ganska lätt att låtsas höst, särskilt på kvällarna. Fukten, doften av jord, lera på skorna. Milt men ändå kyligt.

Nu går det inte att låtsas längre, och vips har det blivit svårare att skriva. (Vilket eventuellt också kan ha att göra med att det vanliga jobbet har kommit igång ordentligt nu, ungefär samtidigt. Det där med att fokusera på många saker samtidigt alltså, det är inte så lätt.)

Vackert är det i alla fall, och mestadels är jag glad över all snö. Jag älskar vintern. Också.

20140118_112649[1]

4 reaktioner på ”Illusionen är bruten

  1. Jag med! En gång för många många år sen var en uppsatsuppgift på ett prov att skriva om sin favoritårstid. Jag skrev om hur alla årstider var mina favoriter. De har alla sin charm, och jag skulle inte vilja vara utan någon av dem.

  2. Jag löste det där genom att i förväg ha tagit galet många bilder på olika platser och människor. Speciellt som jag skulle ha sommar och det är ju en väldigt kort årstid här… Dessutom är det ju skillnad i det du säger ljud, dofter. Det är förstås svårt att få från bilder, men lättare än utan i alla fall.

    • Smart att ta bilder. Jag har en del sådant, men har efter vad det låter inte varit lika systematisk som du. Det ska nog ordna sig. Det var mest det att jag inte tänkt på att det skruttiga vädret var en sådan stor hjälp för skrivandet, inte förrän det försvann…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s