Andras ögon, andras ord

För några dagar sedan skrev Fredrik Frängsmyr på debutantbloggen ett fint inlägg där han önskade sig ett kreativt SWAT-team, en liten grupp specialtränade människor som vid behov kunde sluta upp kring honom och hans text för att bolla idéer och ge respons. Jag har just ett sådant team, och jag är så oerhört tacksam för det.

Jag behöver verkligen andras ögon på min text. Inte för att kvalitetsbedöma den. Egentligen inte heller för att avgöra vad som fungerar och inte. Alla sådana avgöranden är ju i slutändan mina egna. Men det som händer med mig när jag får respons som är väl genomarbetad och träffsäker (och det är den, mitt SWAT-team alltså, vilka proffs de är!) är att jag lyfts ur mitt helt och hållet subjektiva och känslomässiga förhållande till min egen text som jag har haft och plötsligt får en annans mer objektiva ögon. De ögonen har jag sedan kvar, och det magiska är att de sträcker sig bortom de enskilda saker vi pratat om under responsen. Det skulle ta flera år för mig att få de ögonen på egen hand.

Just nu känns Fredriks liknelse vid en utryckningsstyrka extra passande. Jag råkade skriva en diktsamling. Det var ingenting jag hade planerat, helt plötsligt fanns den bara. Eftersom den kommit till så fort och eftersom den är väldigt personlig var jag mer än vanligt fast i min subjektiva blick. Tänk att då kunna skicka den till några andra. Och tänk att fantastiska Linda efter mindre än en vecka hörde av sig och sa: nu har jag läst. När vill du komma? Igår var jag där, och hjälpen jag fick från henne var ovärderlig. (Dessutom hade vi som vanligt väldigt roligt, och hann prata lite om livet och skrivandet i allmänhet också. Och om snögubbar.) Jag återgäldar henne efter bästa förmåga genom att läsa hennes manus.

Nästa vecka ska jag åka på en ömsesidig SWAT-utryckning. Jag kommer att jobba extra i helgen för att kunna ta mig ledigt, och på onsdag efter jobbet bär det av. Fem och en halv timme på tre tåg, för att sedan ägna torsdagen uteslutande åt att prata om E:s bok. Det var den ursprungliga planen. Nu har vi istället två böcker att prata om. Hennes och min.

2015-01-25 15.18.34

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s