Att skriva text till musik

För några dagar sedan åtog jag mig ett fantastiskt roligt uppdrag: att skriva text till helt nykomponerad musik, skriven av Elin på Kära syster. Ett riktigt hedersuppdrag med andra ord. Jag tänkte berätta lite om hur jag gick till väga.

Att skriva sångtexter är ingenting jag brukar göra. Förutom några spextexter till fester har jag bara satt text till någon annans musik en gång. Det var i höstas när mitt lilla band fick lära oss en polska som en av oss hade skrivit. Den hade en så extremt sångbar melodi att jag inte kunde låta bli att skriva text till den och sjunga den på nästa rep. Men det gjorde jag helt på eget bevåg, och även om S som skrivit melodin sa att han gillade den så har jag inte kunnat bli av med känslan att jag kidnappat hans låt och gjort den till någonting annat än han tänkt.

Den här gången var det annorlunda. Elin behövde en text, jag skulle få skriva den. Hon ville att jag skulle skriva den. Väldigt kul och väldigt läskigt, för det är ju ett stort förtroende, att få vara medskapare till någon annans verk. Extra roligt var att jag fick komma med i processen innan stycket var helt färdigt. När noterna och en inspelad ljudfil dök upp i mejlkorgen kändes det som att ha fått en fint inslagen present. Innehållet var också väldigt fint, en vacker och vemodig melodi. Jag hörde saknad i musiken.

Jag förstår varför Elin hade svårt att hitta en text som passade. Rytmen i melodin bygger på synkoper. För er som inte är vana vid musiktermer så betyder det (oftast) att en ton är förlängd och nästa förkortad. Rytmen blir lååång – kort. För textens del betyder en synkop att betoningarna i melodin är kraftigt förstärkta (jämfört med en rak rytm där betoningarna kan komma lite mer hur som helst). Med flera synkoper efter varandra som i Elins melodi blir betoningarna helt låsta. Man måste använda en text vars inneboende rytm exakt följer med musiken. Annars låter det jättekonstigt och blir svårt att sjunga. Alltså såg jag det som min huvuduppgift att låta texten följa musikens rytm.

Huvudtemat i Elins melodi är uppbyggt av tre toner. Lång – kort – lång, vilket betyder en betonad stavelse följt av en obetonad, följt av ytterligare en betonad: TUNG – lätt – TUNG. Det första jag gjorde var att lyssna på melodin medan jag var ute och gick. Jag försökte känna rytmen i kroppen, gick i takt med de betonade stavelserna. Helt förutsättningslöst tänkte jag på ord som passade in i den rytmen, och som speglade stämningen i musiken. ”Vänd dig om. Aldig mer. Kom till mig. Än en gång. Vänd dig om.” Ganska tidigt fastnade jag för ”vänd dig om”. Jag vet inte riktigt varför, det kändes bara som att det passade in, på ett ställe en bit in i melodin.

Jag skrev ett första utkast, där jag utgick från orden ”vänd dig om” och var noga med att följa melodins rytm hela tiden. Därefter försökte jag sjunga texten till Elins inspelning. Vissa delar passade bra och var lätta att sjunga, andra kändes inte rätt. Rytmen passade, men det är inte allt. Stämningen måste vara rätt också, passa med harmonierna i musiken.

Den första frasen är suggestiv, med många dissonanser och öppna kvinter som skapar ett ljudrum som känns klart och rent men samtidigt lite tomt (tycker jag alltså). Det hade jag inte alls fångat i texten. Därför skrev jag om början. Resten av melodistämman är mer direkt i harmonierna och även rytmen. Där passade mitt första utkast mycket bättre och det fick stå kvar så länge.

Mitt absoluta favoritparti är en bit i mitten som domineras av altstämman. Gång på gång upprepar de samma ton. Här är också rytmen helt rak, i kontrast mot den i övrigt punkterade melodin. Resultatet blir att musiken där känns enträgen och pockande på ett alldeles underbart vis. Där ville jag ha en text som också var repetitiv. Jag ville också använda många ljudande konsonanter för att förstärka den raka rytmen utan att bryta den pockande entonigheten med alltför många avbrott från stumma konsonanter. I den här delen bryter textens rytm av mot den övriga texten.

Den sista delen av melodin ligger ovanpå det repetitiva mittpartiet och består av korta, fyrstaviga melodisnuttar som ekar mellan stämmorna. En variant på det trestaviga huvudtemat fast med en upptakt: lätt – TUNG – lätt – TUNG. Den sista snutten slutar i en dissonans som aldrig riktigt löser upp sig, upplösningen kommer i en annan stämma. Det kändes övergivet och jag ville skriva in övergivenheten även i texten.

Nu hade jag en version av texten som passade betydligt bättre till harmonierna. Jag upptäckte också att jag relativt lätt kunde formulera om två av raderna och få till ett litet diskret slutrim. Jag lät de tre textrader som hänger ihop med varandra musikaliskt bindas ihop av samma rim. Den repetitiva mellandelen som har en helt egen rytm fick stå för sig själv, för att därigenom bryta av på ytterligare ett sätt. Sen började jag känna mig klar att skicka texten till Elin för att kolla om den funkade med hennes känsla för vad musiken vill säga. Det fina med att skriva helt nytt är ju nämligen att precis allt går att ändra.

Naturligtvis fick jag prestationsångest innan jag skulle skicka iväg texten. Det är svårt att veta var gränsen mellan enkel (eftersträvansvärt) och banal (inte så eftersträvansvärt) går. Utan att riktigt märka det, medan jag tänkte på allt det ovanstående, hade jag dessutom råkat hamna i världshistoriens mest överutnyttjade tematik. Så kan det gå. Som tur var var det lite bråttom, så jag hann inte sjåpa mig särskilt länge, utan skickade iväg texten, som blev godkänd av Elin. Idag, kanske just precis nu, sitter hon och komponerar färdigt stycket. Det ska bli så otroligt spännande att få se och höra slutresultatet.

Det blev kanske inget litterärt mästerverk, men ändå, det blev en text. Det blev den här texten:

    Som snö smälter

    ”Morgonljus. Doft av vår med allt som lockar, drar.
    Vänd dig om. Se på mig och minns allt det som var.

    Men minnen smälter som snö smälter, minnen smälter, som snö smälter de bort.

    Du går din väg och jag står kvar.”

IMG_20150408_111431[1]

Tack Elin, för att jag fick vara med i ditt projekt!

UPPDATERING: Elin satt mycket riktigt och skrev klart just precis när jag skrev det här. Ungefär tre minuter efter att jag postat det här inlägget fick jag ett mejl med det kompletta musikstycket och sedan har vi bollat finlir fram och tillbaka under eftermiddagen. Fruktansvärt roligt. Nu heter den ”Vårvinterljus”.

12 reaktioner på ”Att skriva text till musik

  1. Åh, vad roligt och intressant att du berättar så ingående om din process! För det slår mig nu, jag frågade ju faktiskt aldrig. Blir alldeles till mig över hur mycket du tänkt på detta, och hur engagerad du varit. Återigen, tack så himla mycket! Förhoppningsvis kan vi någon gång bjuda läsarna på ett ljudprov.

  2. Ja! Ett ljudprov, ett ljudprov!! Man blir ju galet nyfiken efter den här fantastiska inblicken i den kreativa processen (alltså, både den här och den hos dig på Kära Syster, Elin). Så himla kul!

  3. Kära kära Liv. Det här blogginlägget vill jag bosätta mig i! Det är så vansinnigt fantastiskt att läsa om din process, du väljer uttryck och termer med sån omsorg att jag blir alldeles varm i hjärtat! Älskar att du fått med så mycket fonetiskt tänk och så mycket känsla och varsamhet och samtidigt är helt rak på sak!

    Har ju gjort några försök att skriva ord till Elins musik och det är sannerligen inte lätt. (Inte för att det är Elin utan för att det är svårt att jobba åt det hållet.)

    Verkligen jättefina textrader, ser mycket fram emot att höra tillsammans med musik.

    /Anna

    • Åh tack Anna! Så glad jag blir.

      Ja, det är svårt att skriva åt det här hållet. Och det som jag inte skrev om i inlägget, men som också var en del i processen var herregud-det-här-kommer-aldrig-att-gå-fasen. Jag tror att jag hjälptes av två saker. Dels jobbar jag alltid väldigt mycket med rytm när jag skriver, så att tänka på rytmen var ganska mycket business as usual, bara det att det inte gick att ändra formen. Dels har jag sjungit väldigt mycket körmusik själv, och har i samband med det tänkt rätt mycket på tex vilken effekt olika konsonanter ger, så det var kul att få applicera det i praktiken. Svårt, men väldigt roligt. Men det allra svåraste var inte formen, utan det här att försöka peta in en hel liten historia, med någon slags riktning och konflikt, på bara fyra rader.

      Jag ser också väldigt mycket fram emot att höra den sjungas (eller till och med få vara med och sjunga den själv). Jag har ju hört den färdiga musiken, men utan text, och vissa saker är lite svåra att föreställa sig. Spännande ska det bli!

  4. Jättefin text. Roligt att få veta lite hur du gör. På gymnaiset översatte jag och en kompis låtar från engelska till svenska, mest för skoj men oj, vad svårt det var. Hon var den musikaliska och jag den som var bäst på engelska… Kul var det iaf 🙂

  5. Instämmer med alla. Verkligen kul att höra hur du tänkte. Själv skriver jag sångtexter ibland. Skulle gärna göra det oftare men som du är inne på, man måste tänka lite annorlunda kring det och lyssna på vad melodin berättar. Å andra sidan så skulle musikern jag lever med kanske önska att jag skrev fler sångtexter men tja. Det är som det är.

    • Helst skulle man ju vilja göra mer av allt, men det är ju det där med tiden. Kan inte du berätta lite mer om hur du och din musiker gör när ni skriver text och musik tillsammans? Jag vet att du varit inne på det lite förut några gånger, men bara nosat lite på ämnet känns det som. 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s