13. Limerick

En dag för många år sedan låg min morfar på sjukhus, mager och eländig efter en operation. En vän kom dit och läste en vers för honom. Morfar skrattade så mycket att stygnen gick upp, och sedan läste han den för alla som kom för att hälsa på honom och sa: är det inte jag på pricken? Det var den här versen:

Det var en man ifrån Bräcke
som levde på vatten och knäcke.
Han blev rätt smal,
ja rent minimal,
han använde slipsen som täcke.

Ni känner säkert igen formen, det är en limerick. Men vad är det som gör en limerick till just en limerick? De ska ha fem rader med rimställningen aabba. I slutet på första raden finns oftast ett ortsnamn, sista raden ska innehålla en humoristisk knorr av något slag. Och precis som vanligt är rytmen viktig.

Så här skriver Ove Torgny i Sveriges bästa limerickar – om konsten att vitsa på vers: ”Rytmen i en limerick är avgörande för upplevelsen av den. Versfoten är måttet som anger takten. En sådan vers består av 3 plus 3 plus 2 plus 2 plus 3 versfötter”.

Totalt 13 versfötter alltså. Om vi använder min morfars favoritlimerick som exempel och delar upp den i versfötter ser den ut så här.

det VAR en MAN i-från BRÄCK-e
som LEV-de på VATT-en och KNÄCK-e
han BLEV rätt SMAL
ja RENT mi-ni-MAL
han AN-vän-de SLIP-sen som TÄCK-e

Den här rytmen går att beskriva på olika sätt, lite beroende på var vi drar gränserna mellan versfötterna. Jag har valt att beskriva den som bestående av jamber (oO) och anapester (ooO), med en extra obetonad stavelse för de rader som slutar med kvinnliga rim. Då ser det ut så här:

oO | oO | ooOo
oO | ooO | ooOo
oO | oO
oO | ooO
oO | ooO | ooOo

Jamber och anapester, alltså är det stigande vers. Men det är ju inte nödvändigt att krångla till det så mycket och beskriva alla versfötter exakt. Jag brukar tänka såhär. Det är de betonade stavelserna som är det viktiga. Rad 1, 2 och 5 ska ha 3 betonade stavelser. Rad 3 och 4 ska ha två betonade stavelser. Mellan varje betonad stavelse kan det vara antingen en eller två obetonade, beroende på vad som passar. Den första raden bör börja med en jamb för att sätta rytmen, men ger det sig nästan självt, eftersom de oftast börjar likadant: ”Det var” (eller ”there was” på engelska), och både de inledningarna är jambiska.

Egentligen tror jag att det bästa sättet att lära sig vad en limerick är, är att höra/läsa många olika limerickar, så här kommer några fler exempel. För rättvisans skull tar jag med min farfars favoritlimerick:

There was a lady of Niger
who smiled when she rode on a tiger.
They came back from the ride
with the lady inside
and the smile on the face of the tiger.

Här är ju för övrigt ett exempel när samma ord används som rimord på sig själv som vi pratade om i del åtta av julkalendern. Jag tycker att det funkar helt ok, eftersom det blir en bra poäng.

Jag har förstås också en favoritlimerick, nämligen den här. I normala fall brukar jag inte uppskatta morbid humor, men den här versen tycker jag är så språkligt rolig att jag inte kan låta bli att älska den ändå:

There was an old woman of Ryde
who ate some green apples and died.
Inside the lamented
the apples fermented,
making cider inside her inside.

Har du någon favoritlimerick?

Eftersom det är lucia idag hade jag tänkt avsluta med att hitta, alternativt skriva, en lucialimerick till er, men jag har inte hittat respektive hunnit det. Skriv en själva vet jag!

Del 13

SAMMANFATTNING

En limerick är en humoristisk femradig vers med tretton betonade stavelser (3+3+2+2+3) och rimställningen aabba. Den ska vara skriven på stigande vers.

I morgon kommer det att handla om versmåttens versmått kan man säga. En klassiker med 14 rader.

2 reaktioner på ”13. Limerick

  1. När jag var yngre skrev jag mängder av limerickar. För fick ”ärva” min mormors gamla häfte med mängder av nedskrivna limerickar (och annat hon pysslat med). Och så nångång (för jag brukar alltid skriva dikt till festligare tillfällen, alltså till festförmålet) så kom jag på att limerick passade just den festande personen perfekt. Det var så kul att återuppliva. Lite så att jag funderat på att göra om det.

    • Det är verkligen en kul grej, att ge en personlig vers. Jag har gjort det vid några tillfällen (fast inte med limerickar), och jag kan tänka mig att limerick är ett jättebra format för det. Fint att ha kvar dikter efter din mormor!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s