Året som gått och året som kommer

Sett i det stora perspektivet blev 2015 ett tråkigt år. Det var året när fler människor än någonsin tidigare tvingades på flykt från sina hem, samtidigt som tonen mot dessa människor, som redan haft det så svårt, hårdnade. Det blev år av språkförskjutningar. Människor som vågar stå upp för medmänsklighet och tolerans kallades plötsligt naiva. Klimatmötet i Paris beskrivs som en historisk framgång (vilket det förstås delvis är), trots att de åtgärder man enats om för att uppnå målen är både otillräckliga och naiva i ordets traditionella bemärkelse.

För min egen del blev 2015 ett omvälvande och mycket bra år. Framför allt förstås eftersom vi fick vårt första och mycket efterlängtade barn, men faktiskt även för mitt skrivande. 2015 blev året då jag för första gången skrev klart någonting och skickade in det till förlag. Visserligen gjorde jag, precis som många andra, misstaget att skicka in texten för tidigt. Jag har skrivit om den en hel del sedan dess, men den behöver fortfarande redigering för att bli det jag trodde att den redan var. Men det var ändå ett stort steg för mig, och jag har lärt mig mycket av alltihop.

Jag har också haft förmånen att läsa andras manus under året, två stycken. Det är alltid så fantastiskt roligt att få vara med i det skedet när texterna fortfarande förändras, och få vara med och se dem växa. Jag är övertygad om att det så småningom kommer att bli två mycket läsvärda böcker av de här manusen och det ska bli så spännande att få följa dem.

Jag är också väldigt glad över att jag till slut genomförde min versmåttsjulkalender. Jag har funderat så smått på den sedan 2013, men inte kommit till skott förrän nu. Rent objektivt sätt var det rätt korkat att skriva den samtidigt som vi hade en nyfödd bebis hemma, för det var en julkalender som krävde många timmars arbete, men jag tänkte att det aldrig kommer att komma något perfekt läge och gör jag det inte nu så blir det kanske aldrig av. Alltså valde jag nu. Det har varit fantastiskt roligt och jag har lärt mig väldigt mycket. Det är alltid väldigt lärorikt att formulera någonting i skrift, även när man skriver om något man tror att man redan kan. Men jag ska villigt erkänna att det är rätt skönt att julkalendern nu är slut. Någon gång ska jag utveckla den vidare, men det blir inte nu.

Det enda jag inte är så nöjd med från 2015 var att jag inte skrev klart min avhandling. Jag kan inte direkt påstå att jag ångrar mig, för om jag hade gjort det skulle det antagligen ha varit på bekostnad av något av det ovanstående. Men faktum kvarstår: jag borde ha skrivit klart min avhandling och jag gjorde det inte.

Därför måste det bli mitt viktigaste mål för 2016: att skriva klart min avhandling. Eftersom vad man gör till stor del också handlar om vad man inte gör har jag bestämt att jag inte får påbörja eller aktualisera något skönlitterärt skrivprojekt förrän jag lämnat in min avhandling. Jag börjar känna mig själv vid det här laget, och jag vet att om jag börjar skriva på något annat kommer det snabbt att kännas roligare och så småningom också viktigare än avhandlingen, och om det händer kommer den inte bli färdig i år (givet att vi har en bebis).

Men som sagt, jag börjar känna mig själv vid det här laget, och jag vet att om jag försöker stänga av allt som har med litteratur och skrivande att göra så kommer det inte heller att bli bra. Det kommer att komma en motreaktion, antagligen i form av ett nytt projekt som bara måste ut. Och det har jag alltså inte tid med. Alltså behöver jag mata skrivarhjärnan lite lagom, så att den håller sig nöjd på något slags miniminivå.

Det jag har bestämt att jag faktiskt får göra är att fundera. Lite mer specifikt ska jag fundera över hur jag ska göra för att lära mig något som jag har kommit på att jag inte kan, men det får bli ett eget inlägg lite senare. Förhoppningsvis kan det bli funderingar som banar väg för det jag skriver sedan, när jag lämnat in min avhandling, kanske i sommar eller i höst. Så ungefär tänker jag mig det här året.

I det stora perspektivet hoppas jag att 2016 blir ett år där det vänder till det bättre. Jag hoppas att det blir ett år då SDs inflytande över svensk politik minskar, tolerans och medmänsklighet ökar, och då världens ledare fortsätter att samtala om framtiden och klimatet och kommer överens om konkreta åtgärder. Jag hoppas att världen under det kommande året blir en lite, lite bättre plats att leva i och jag tror att det är möjligt.

2016-01-04 21.20.42

 

 

6 reaktioner på ”Året som gått och året som kommer

  1. Å, jag hoppas också att det blir ett bättre år för världen i stort nästa år, och allt är ju möjligt – det är jag också helt övertygad om!

    Ditt år 2016 har ju varit ett otroligt år, det finns liksom inte riktigt något som toppar att få barn. Att du dessutom skrev färdigt något och skickade till förlag och skrev en fantastisk poesijulkalender dessutom är ju GRYMT.

    Jag blir väldigt nyfiken på vad det är du ska lära dig mer om som du inte kan. Svårt att gissa, för du kan ju det mesta 😉 Jag har en endaste gissning, men jag vågar inte dela med mig av den tror jag. Ska bara bli väldigt spännande att höra vad det är!

    • Åh, vad spännande att se om vi tänker på samma sak! Och även om vi inte skulle göra det, nej SÄRSKILT då, är jag mycket intresserad av att få höra vad du tänker på, för jag är säker på att det ligger någonting i din gissning. 🙂

      • Ja, jag förstår hur du tänker om att det är intressant om jag tänker på något annat. Men jag kan väl säga så här: du har under det senaste halvåret vid ett tillfälle uttryckt att det finns något som du känner att du inte behärskar, och att du vill lära dig det – så det är min enda gissning. Men egentligen rör det något som är lite utöver skrivande. Så förmodligen är det något helt annat du tänker på. Ah. Som sagt. Grymt nyfiken 😉

      • Hm. Ja, då är det nog någonting annat. Svar kommer, ganska snart!
        Men alltså, jag är också grymt nyfiken fortfarande, för jag vet inte alls vad du syftar på. För alltså, inte kommer jag ihåg allt jag säger. 😉 Men om det var något som jag behöver lära mig är det antagligen sant fortfarande.

  2. Att skrivandet, oavsett om det gäller studier eller det skönlitterära, alltid tycks ske i förhållande till något annat märker jag också av. Jag skulle liksom vilja se att det hade en sorts första plats (inte så att familj och så kommer iandra hand, men ändå) och hoppas det nya året kan bli bättre med detta 🙂

    • Jo, att tänka igenom vilka prioriteringar som gäller är ju ett viktigt steg mot att faktiskt leva så. 🙂 Hoppas du lyckas med dina prioriteringar i år! Just nu kommer mitt skrivande på fjärde eller femte plats ungefär, men jag hoppas att det ska kunna stiga i graderna innan året är slut. Dock aldrig till första plats (tror jag i alla fall). Som det känns nu kommer jag nog alltid att sätta familjen före skrivandet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s