Planer för kvällen

nu ska jag göra mig vacker

Ja, ni ser. Jag håller fortfarande på. Google har uppenbarligen planer för min lördagskväll, men faktum är att mina egna planer ser lite annorlunda ut. Jag är på väg till Göteborg för att gå på en föreställning.

En av mina bästa vänner jobbar som operasångerska och tröttnade på att opera ska vara så väldigt finkulturellt hela tiden. Därför har hon och några kollegor startat ett operakompani, Pop Up-operan, som vill spela på oväntade ställen och nå en lite annan publik. Nu spelar de sin första föreställning Medea i en lagerlokal några kvarter från Backaplan. De spelar till och med nästa söndag, så gå och titta ni som är i Göteborg!

Jag tycker att det är en jättefin idé, för jag har heller aldrig gillat de skarpa gränserna mellan finkultur och annan kultur. Är det bra så är det bra, oavsett var och hur man träffar på det. Det till och med vara så att alltför stora eller alltför specifika förväntningar kan ställa sig i vägen för själva upplevelsen.

Jag har till exempel lite svårt att läsa böcker av nobelpristagare i litteratur samma år som de fått priset. Det är så många röster överallt som pratar och bedömer de här böckerna att jag får svårt att höra min egen. Ändå försöker jag nästan alltid med en bok eller två, nu senast Dora Bruder av Modiano. Jag tyckte om den, tror jag, men inte ens det är jag säker på. Kultursidornas formuleringar ekar genom allt jag tänker om boken och jag blir osäker på vad som är mina egna åsikter och vad som är någon annans.

Därför gillar jag idén med Pop Up-operan, och när jag tänker efter nog också därför jag omedelbart blev så förtjust i det här med google-dikter. Poesi på ett helt oväntat ställe, och helt utan högkulturella förväntningar. Ändå ibland riktigt fint. Nej, nu ska jag göra mig vacker. 😉

Hur vill du ha dina ägg?

En facebookvän har precis introducerat mig för någonting alldeles fantastiskt: google-dikter. Eftersom jag rätt ofta är lite efter alla andra, så har ni säkert hört talas om det här förut, men för mig är det fortfarande nytt och spännande. Och roligt! Jag har ärligt talat lite svårt att förstå hur jag ska lyckas få något mer vettigt gjort idag (det vill säga, förutom att producera google-dikter).

En google-dikt bildas av de rader som Google föreslår när du börjar skriva in sökord utan att trycka på enter. Ibland blir det förstås ingenting särskilt, då är det bara att testa med någonting annat. Förr eller senare dyker det upp något som är poetiskt, tänkvärt, eller bara tar en fullständigt oväntad vändning.

Här är några av dagens favoriter:

Hur? (Google 2015)

hur ska jag göra
hur ska jag göra för att komma över vägen
hur ska jag glömma honom

————————————————

Idag (Google 2015)

idag
idag eller idag
idag är jag stark

————————————————

Varför? (Google 2015)

varför vill han inte ha mig
varför vill ingen ha mig
varför ville både österrike-ungern och ryssland ha kontroll över vad som hände på balkan
varför vill enhörningar inte vara i närheten av män

————————————————

Men min favorit är och förblir den första google-dikten jag träffade på, nämligen den här lilla pärlan som min vän A visade för mig:

Hur vill du?  (Google 2015)

hur vill du dö
hur vill du leva ditt liv
hur vill du ha det
hur vill du ha dina ägg

20130330_133948

Har du några egna google-diktfavoriter?